Quine: Filosofen som ville förankra ontologin i vetenskapen

Vem var Willard Van Orman Quine?

Willard Van Orman Quine (1908–2000) var en amerikansk filosof och logiker som kom att få stort inflytande över 1900-talets analytiska filosofi. Han är särskilt känd för sitt arbete inom logik, vetenskapsteori och metafysik. Quines tankar har påverkat hur många filosofer och vetenskapsteoretiker idag ser på relationen mellan filosofi och naturvetenskap.

Quines filosofi i korthet

Quine menade att vi inte kan skilja skarpt mellan filosofi och vetenskap. Filosofin är inte ett separat område med egna metoder – snarare är den en förlängning av den vetenskapliga strävan att förstå världen. Hans synsätt brukar kallas naturalism: filosofin ska utgå från våra bästa vetenskapliga teorier.

En av Quines mest kända teser är:

"To be is to be the value of a bound variable."

Vad menar han med det? Kortfattat: det vi bör betrakta som verkligt (det som ”finns”) är de saker som våra bästa vetenskapliga teorier måste referera till för att fungera. Om en teori använder begreppet "elektron" på ett sätt som är oumbärligt för att förklara observationer – då bör vi säga att elektroner existerar. Men om ett begrepp (som t.ex. ”spöken” eller ”själens substans”) inte behövs i någon fungerande vetenskaplig teori, då finns det heller ingen anledning att tro på det.

Ontologisk åtagande

Quines berömda definition har lett till en central fråga i analytisk metafysik: Vilka begrepp är vi ontologiskt åtagna till? Hans svar: De vi måste kvantifiera över i våra teorier. I logisk form: om ett objekt är ”värdet av en bunden variabel” i ett matematiskt eller vetenskapligt språk – då har vi åtagit oss att det existerar.

Exempel: Säg att vi har en fysikteori som säger ”För alla partiklar x gäller att x har en massa.” Då har vi bundit variabeln x över mängden partiklar – och därmed gjort ett ontologiskt åtagande till att partiklar existerar.

Vetenskap som helhet

Quine kritiserade också den traditionella idén att vetenskap består av två separata delar:

  • en logisk grund med nödvändiga sanningar
  • en empirisk del med kontingenta fakta

Han menade att denna uppdelning är konstgjord. I praktiken hänger hela vår kunskap ihop som ett nätverk – det han kallade ett "web of belief". Allt kan i princip revideras, även logiska satser, om de skulle komma i konflikt med tillräckligt kraftiga observationer. Det finns alltså ingen ”oberoende grund” utanför vetenskapen själv.

Betydelse för filosofin

Quine förändrade hur filosofer arbetar med metafysik. Istället för att spekulera om vad som finns på egen hand, argumenterade han för att metafysik bör utgå från vad våra vetenskapliga teorier faktiskt behöver. Man ska inte fråga: ”Finns X?” utan: ”Behöver vår bästa teori referera till X för att fungera?”

Quines inflytande märks fortfarande idag. Många moderna filosofer anser att om ett begrepp inte kan kopplas till empiriska teorier, så bör det betraktas med stor försiktighet.

Sammanfattning

  • Quine var en nyckelfigur inom 1900-talets analytiska filosofi.
  • Han menade att filosofi och vetenskap hör ihop – filosofi bör utgå från vetenskapliga teorier.
  • Vi bör bara betrakta som verkligt det som våra bästa teorier måste referera till.
  • Vår kunskap är ett nätverk där alla delar hänger ihop, inte uppdelat i ”säkert” och ”osäkert”.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

The Philosophy of Norwood Russell Hanson

In the philosophy of science, names like Popper and Kuhn are well-known. We occasionally hear of figures like Feyerabend and Lakatos as well, yet Norwood Russell Hanson is rarely mentioned. Kuhn was inspired by his philosophy, but actually I like the original better. Hanson was influenced by Wittgenstein’s later philosophy, particularly the idea that meaning and perception are shaped by our conceptual frameworks and language. From this, Hanson developed his notion of “theory-ladenness,” arguing that scientific observation is never purely objective but always influenced by prior knowledge and theoretical commitments. This view, foundational to Hanson’s work, highlights that in science, what we see depends on how we understand—a perspective that also influenced thinkers like Kuhn. Norwood Russell Hanson argued that observation in science is never purely objective; it’s always influenced by prior theories, beliefs, and expectations—a concept he called “theory-ladenness.” He believed that ...
Läs mer

Creating Digital Art Using 2D Fourier Transforms

Bild
Creating Digital Art Using 2D Fourier Transforms Creating Digital Art Using 2D Fourier Transforms By Gustaf Ullman Introduction Digital art can explore concepts and techniques rooted in mathematics. One such method involves the use of two-dimensional Fourier transforms to create intricate and randomized patterns. This article outlines how to generate "lumpy" spatial frequency images in CMY (cyan, magenta, yellow) using a simple mathematical framework. Method The process begins with a radially symmetric function, such as: f(r) = A exp(-br) where r is the radial distance from the center of the image, A is the amplitude, and b controls the frequency distribution. This function is then assigned a random phase for each pixel, sampled uniformly between 0 and 2π. After applying a 2D Fourier transform to the resulting function, the output image exhibits a "lumpy" pattern, with spatial frequencies distri...
Läs mer

Are Stars a Form of Life? A Metabolic Perspective

Are Stars a Form of Life? A Metabolic Perspective One of the defining characteristics of life, as commonly understood in biological terms, is metabolism. Metabolism refers to the set of chemical processes that allow an entity to sustain itself, grow, and interact with its environment. In this context, the question arises: could stars, with their remarkable nuclear processes, be considered a form of life? The Metabolism of Stars Stars are born from vast clouds of gas and dust, primarily hydrogen. As they form, the immense pressure and temperature in their cores initiate nuclear fusion—a process where hydrogen atoms combine to form helium. This phase, known as the main sequence, dominates a star’s life and is analogous, in some sense, to an organism consuming a primary energy source to maintain itself. As stars exhaust their hydrogen, they begin to "metabolize" helium, producing heavier elements such as carbon, nitrogen, and oxygen. These elements are essential for the ...
Läs mer