Gustaf Ullman

Observer-Equivariance: Objectivity as Invariance Under Perspective Change By Gustaf Ullman Modern physics is saturated with perspective-laden structure: reference frames, gauges, coordinate charts, foliations, clock choices, operational access, and observer-dependent decompositions. Yet the usual philosophical picture of “objectivity” is often described as if objectivity were achieved by removing perspective. This is not how physics actually works. The guiding idea of Observer-Equivariance (OE) is simple to state: physical objectivity is not the absence of perspective but invariance (or descent) under permitted changes of perspective . OE makes explicit what is tacit in ordinary practice: the formalism of physics already binds a perspective variable. Contents 1. The core idea 2. The span: Phenomenology, perspectives, structure 3. The Quinean diagnosis: the silent bound variable 4. Monad and time:...

Svarta hål, perspektiv och delad verklighet: en spekulativ not Det finns ett tankeexperiment som har följt svart-hålsfysiken i decennier. Alice faller in i ett svart hål. Bob stannar utanför och observerar. Vad är det egentligen som “händer”, och vad kan de två med rätta säga att de ser? Ur Bobs perspektiv (mer exakt: i Bobs koordinattid) närmar sig Alice horisonten utan att nå fram. Hennes signaler blir allt mer rödförskjutna och allt mer utdragna i tiden; bilden av henne “fryser” asymptotiskt nära horisonten och bleknar. Om Bob dessutom väntar extremt länge – för ett tillräckligt massivt svart hål kan det röra sig om tider i storleksordningen 10 100 år – förväntar sig den semiklassiska bilden att svart hålet långsamt avdunstar genom Hawking-strålning. Horisonten krymper och försvinner. Men om Alice aldrig passerade horisonten i Bobs beskrivning: vad blev det då av henne när horisonten till sist inte längre finns? Ur Alices perspektiv är historien en annan. Hon faller fritt o...